Gick ut precis i skymningen och tränade kort och effektivt. Inget ont som inte för ngt gott med sig; jag vet nu efter tävlingen att träna bakvänt lockande på läggande. Inte resa sig no matter what.

Hoppet känns bra igen efter en rejäl svacka.

Kort kort fotpass där hon var väldigt alert och duktig.

Och vittringsapporteringen börjar bli färdig, kan knappt tro det själv! Hade nog inte tänkt be henne apportera riktigt än utan kört ett par tre fler pass med nosfrysmarkering. För dagens svårighetsökning var tänkt att vara endast ökat avstånd till pinnarna. Men så tog hon upp rätt pinne pga att det råkade bli lite svamligt i mörkret. Lät henne komma in med den och lämna av. Skickade igen och då hon markerade sa jag apport. Hon tog den fint och sen övade vi på greppet, ingen slappmun och hålla fast att jag petade på pinnen och förde handen kring hennes ansikte. Avslutade med ett rep då belöning återigen kom efter ett par-tre sekunders frysmarkering. För att återställa ordningen 😉

Körde hopp apport (klass 3) för att prova lite. Jag hade nämligen tänkt bli klar med tvåan snart ehrrmmorr. Hon fattade inte att hon skulle hoppa tillbaka också utan sprang vid sidan men efter ett övertydligt rep gjorde hon det fint tredje gången gillt.

La lite tid på den raka träapporteringen också. Jag hejar på henne några av skicken för omedelbara hugg på utvägen innan vändning så att säga och belönar inte alls de få gånger hon slarvar. Tror det blir väldigt tydligt vad jag vill ha på det sättet! Jag kämpar för att få henne att förstå att man måste hålla apporten blickstilla i munnen även då man tar det sista avsaktande galoppsprånget och gör loopen in till sitt. Jag övar också på att hon ska hålla kvar munnen om apporten trots att jag tar tag i apporten – vänta på tack-kommando. Blir bra!