Efteranmälde Kruth till klass två i veckan. Hade inte tänkt tävla honom än på ett tag trots att han länge varit startklar. Men att jag velat prioritera Hjinx träning och tävling och därför inte anmält Kruth. Men så var han så löjligt bra då han fick lite träning att jag kände mig manad att anmäla. Men så fort jag anmält brann hans skalle av och kunde plötsligt ingenting. Ingen som helst impulskontroll. Kanske är det någon utvecklingsfas för han är väldigt högt i stress igen eller så är det ett resultat av att jag senaste tiden skärpt mig med aktiveringen av hundarna igen. Att han inte hunnit stabiliseras riktigt? Jag har varit väldigt upptagen med gravidkrämpor, trötthet, trotsiga barn och ett och annat enormt projekt. Men då Kruths rymningsproblem ökade fick jag ett uppvaknande och insåg att nu måste jag skärpa mig. Så nu har vi cyklat mkt på sistone och ja tränat mycket lydnad. Och faktum är att även om jag är dödstrött då jag sätter mig på cykeln är energin påfylld då jag kommer hem. På grund av att samvetet är stillat! Min foglossning har dock blivit klart sämre pga cyklingen men hey, hundarna går före mig.
Nåväl framme på tävlingsplatsen var Kruth som en vildhäst längst ute i kopplet och fick bara kontakt då och då. Hej och hå hur ska detta gå tänkte jag.
Platsen gick bra!
Foten har han aldrig gått så kasst på tävling. Men han taggade ned allt eftersom och avslutade fint.
Tyvärr kastade han sig ned i ligg precis då tävl ledaren kommenderade framåt marsch i läggande under gång men i övrigt gjorde han ett perfekt moment!
Inkallningen suverän.
Rutan. Äsch! Han kan göra en perfekt löjligt snygg ruta och gör det 4 av 5 gånger. Men ibland brinner skallen och han gör nåt annat knas. Jag brukar alltid ta om från start då så jag är impad att han kunde ta ett extra rutan-kommando och slutföra perfekt.
Apporteringen är väl lite lika- läskigt perfekta apporteringar 4 av 5 gånger och ibland klantar han till det för att det helt enkelt går för fort. Han lyckades få upp den i klossen och tappade den tyvärr precis vid mina fötter. Men snabbt och utan påmanande från mig tog han upp den och satte sig rakt och gjorde ett fint avlämnade. Kändes lite surt att inte få visa upp hans superfina ruta och apport.
Hoppet har krånglat järnet på träning så överlycklig att han bestämde sig för att faktiskt komma ihåg hur man gör. Perfekt gjorde han det!
Lika så fjärren perfekt! Härligt avslut i alla fall med tre tior 🙂
184 poäng 1:a pris och uppflytt till trean. Duktiga räcerkalle! Fjärde tävlingen och fjärde segern! Tävlingsledaren som dömde Kruth förra gången han var på den klubben frågade om jag abonnerade guldpallplatsen där eller?! 😀
Lämna en kommentar