Men vilken nostalgitripp det blev då jag hittade en 9 år gammal film på då jag och min första hund Milton tävlade elitklass lydnad! 12 år gammal, 30 grader kallt och dagen efter uppdagades ryggskott på den tappre lille herren. Tänk om jag vetat det under tävlingen. Då hade jag förstått varför han slokade andra halvan där han brukade ha sina starkaste sidor. Jag tröstar mig med att han fick förstklassig hjälp av kiropraktor och mkt vila och kärlek dagen efter tävlingen och att det provet ändå gick till historien som vårt bästa och känslan var obeskrivlig. Jag och han! I naturlig följd av detta jämför jag med min nuvarande elithund och känner stolthet för vad hon kan. Jag förundras också över hur lydnaden utvecklats de senaste 9 åren. Idag skulle han aldrig fått så höga poäng som han fick. Och vilken befrielse att vi slipper dumrutan.
Men framförallt; vad SJUTTON gör jag med armarna i språngmarsch Hahahaha
Lämna en kommentar