Idag mitt på dagen begav vi oss med bilen för att ta blodprov på Nova och sedan åka till BK för lite träning med Hjinxen. Tur hade jag då båda barnen somnade i bilen på väg till klubben. Så jag ställde bilen med vidöppna dörrar på hörhåll och gick iväg med Hjinx. Fy 17 vad varmt det var! Bilen visade +270C. Detta gjorde att både jag och Hjinx orkade rätt lite och det blev ingen precision i det vi gjorde. Men tror inte det är enbart därför som dagen kändes lite som ett steg på vägen snarare än ett lukrativt pass. Det är helt enkelt för länge sedan vi tränade vissa saker. Hon har glömt bort hur man gör! Tex är rutan tillbaka på ganska dålig nivå och något kontaktfältsbeteende finns inte alls. Så bara att träna i kapp enkelt! Jag vet ju att hon kan, hon måste bara minnas det igen!

Något som däremot sitter väldigt fint, just för att vi tränat det mycket på sistone, är slalom 😀 Så fantastiskt vilken nivå hon kommit upp i på så kort tid/få träningstillfällen! Det känns som att det inte är så många pusselbitar kvar innan vi kan tävla! Jag menar gungan funkar kanon, platten lika så. Slalom kan hon nu tillräckligt bra för att börja samla rutin på tävling. Så om hon bara minns kontaktfälten igen så är det dags 😀

Nu på kvällspromenaden efter att barnen lagt sig körde jag lite cirkelövning som jag fått i läxa av min agilitycoach. Vi sprang i en cirkel med Hjinx i yttervarv. Hon har väldigt lätt för att burna iväg och bli väldigt vid, både i vanlig cirkel med armarna ned och vid byte av håll. Därför sprang jag typ 10 minuter med henne och sa kom hit och belönade när hon rörde sig nära mig och höll sig i spår nära mig fast att vi vände håll och jag ändrade farten. Sen la jag på en lång arm och ”ut” för att hon skulle se skillnaden med att spring nära och längre ut. Hon lyssnade fint på då jag bad henne komma tillbaka in igen.

 

20130828-224736.jpg

20130828-224745.jpg

20130828-224755.jpg