Tja vad säger man. Det blir inte alltid som man tänkt sig? Även solen har sina fläckar?  Lydnadsprovet idag gick inte bra helt enkelt. Så nu har även jag med Hjinx vid min sida fått känna på hur det känns att misslyckas på en lydnadstävling. Det hade jag inte räknat med förrän tidigast i klass 3. Kan ju kanske anses kaxigt, men i så fall bjuder jag på det! Vi är jäkligt bra på lydnad helt enkelt. MEN, idag ville det sig inte alls. Och visst jag kan väl (nästan) känna att det kan vara bra att få inse att hon inte är en förstaprismaskin och faktiskt ännu är väldigt ung och tävlingsoerfaren. Att kanske få känna av lite motgång för att än mer uppskatta framgång?? Fast nääää vinnarskallen och gamblern i mig har väldigt svårt att hantera detta måste jag säga. Jag är ju som tidigare sagt ute efter ett resultat över 190 poäng för jag vet att hon går för det på träning. Och jag ville definitivt ha en rak väg till LP2. Inget jäkla andrapris nu inför sista. Kan också anses löjligt; det är ju resultat över 160 som räcker och LP2 blir hon ju tids nog men nej, jag hade gärna haft denna tävling ogjord. Det ska vara sagt att jag inte är förvånad att vi stötte på patrull just idag. Hon var superkonstig och jag hade henne inte där jag brukar! Hon PIPER, ända sen i går kväll har hon hållit på!!! Räknade efter i almanackan och tja, visst det skulle kunna vara nån form av skendräktighet. 🙁 Hon har de senaste dagarna gjort lite andra sådana märkliga grejer, verkat ur kurs så att säga. Inte riktigt sig själv. Det är så drygt att man inte kan fråga henne; känner du dig samlad? Mår du bra hormonellt? haha 😉

Tyvärr tror jag hon är för oerfaren/ung för att fixa sista tidens agilitytävlingar i kombination med att prestera på lydnadsprov.

Att vi dessutom fick övernattningsbesök igår av mina svärföräldrar hjälper nog inte heller. Hon är ganska känslig för förändringar.

Mötte upp med snälla Emelie som följde med som sällskap och bebisstand-in. Tack för det!

Allt filmades och jag vet inte om jag orkar redigera det faktiskt. Känns som jag bara glömma detta elände!
Poängen var i alla fall som följer;
Platsliggning 10
Fritt följ 7,5 Tränger, leker
Platsläggande: 9, Tränger en aning framförande
Inkallning: 9,5 Något slarv avslut.
Sändande: 8 Springer genom rutan.
Apportering: 8 Omtag.
Hopp: 0 Tjuvstartar, islag.
Fjärrdirigering: 7 Ett fel.
Helhetsintryck: 8,5
153 poäng och 2:a pris.

Platsliggningen kändes inte trygg. Jag TROR att jag hörde hennes j-vla överljudspip vid ett tillfälle men det verkar domaren ha missat eller så hörde jag fel. Skulle inte förvånat mig om hon pep idag. Skithund.

Fria följet, tja vad säger man. Det som var sååå bra igår! Det känns som att hon ger mig fingret lite måste jag säga! Som att hon vet att jag inte kan säga åt henne. Hon brallar bort det! Plogar och tränger i vänsterrörelser och värst av allt lekgallopperar i språngmarsch. Vad är det för tjafs?!!

Läggandet kändes bra. Inkallningen med, håller inte riktigt med om slarv i avslut. Jag skulle förstått om han skrivit slår i benen för det gjorde hon lite väl hårt. Det är kanske det han menar.

Rutan tar jag på mig. Jag klantade mig och ropade för sent helt enkelt. Hon är dock lydig och dirigerades in i mitten enkelt. Trodde det skulle vara noll men eftersom jag aldrig hann ge något stanna-kommando innan hon frågande stannade själv bakom rutan (jag har tränat på för långt avstånd!!!) så fick jag poäng.

Apporteringen känns som ett misslyckande även om det väl egentligen var en ganska fin apportering. Misslyckande för att det känns som att hon återigen ger mig fingret och LARVAR sig. Hålla på att rulla apporten/omtag på väg in. Kanske ett tecken på osäkerhet? Vi har tränat mkt på just detta men på tävling kommer det ändå! Upptaget var okej, bättre än tidigare. Bäst var avlämnandet; inga flyttade tassar. Bra det.

Och så till katastrofmomentet! Detta som brukar vara hennes paradmoment, solklar 10:a som i en ask. Närå idag tjuvstartade hon solklart på TL ”kommendera” båda gångerna, satte sig på tok för nära och slog i! USCH!!!!!

Fjärren känns också väldigt misslyckad även om jag inte borde vara så missnöjd eftersom skifterna hon klarade var riktigt fina. Men hon gjorde precis samma sak som hon gjorde på första klass 2-tävlingen: la sig innan kommando på sista ligget. Skit. Måste träna på tre skiften och sen lååååååång väntan samt andra scenarion för att få bort detta tråkiga tråkiga självtänk.

Funkade inte att inte få henne att INTE skälla i belöningarna. Hon skällde trots att jag inte brallade mkt med henne (det var hon inte värd) så hon har definitivt kopplat ihop tävling med att få bete sig (det är att bete sig dåligt att skälla i vår familj, även i belöningssituation)
Det är något återkommande med Hjinx den här viljan att ”göra själv”. Hon vill gärna vara fröken duktig och på något sätt visa att hon ”kan”. Det kommer lätt om vi har lite osämja sinsemellan. Då bara gör hon på eget bevåg. Mycket mycket irriterande!
Så; nu har jag spätt ut alla hyllningsinlägg till Hjinx med ett med riktigt jäkla besviken matte bakom tangenterna.
UPPDATERING:
Hon kräktes just en stor laddning efter några timmar hemma?! Kanske är hon dålig och att det var därför hon pipigt och varit disträ? Vem vet?
Nu är vi i alla fall återigen anmälda till en lydnadsklass 2-tävling. Måste träna mycket nu!