Idag var jag mycket taggad och inspirerad efter helgens tävling till nya träningsutmaningar. Mkt om det skrev jag i förra inlägget. Men Kruth är ju helt plötsligt kvalificerad för klass tre- start! Massa nytt skoj att träna.
Men hoppet mellan tvåan och trean känns alltid ganska stort. Och då tror jag mest det beror på vittringsapporteringen tror jag.
Dold plats har vi redan tränat lite grand, känns inte som han har någon ångest kring det alls.

Men efter dagens introduktion i klassen med herr Kru så känns klass tre plötsligt inte så avlägsen! För andra saker som brukar vara svårt som tex metallapporten; tja det var visst inte svårt med Kruth om jag säger så.
Provade att kedja metallapporteringen och jajemen han gjorde varje steg och uppökning av svårighet plättlätt och tokrätt!! Nå okejdå, en gån hämtade han den genom att stenhårt och överlyckligt hålla hela ena ”klossen” i gapet! Hahaha Gud så kul han såg ut!!! Men han är ju helt fantastisk!!! Så på någon minut hade jag fått honom att göra en tävlingsmässig och dessutom görsnygg metallapportering!!!