Det är bara att bryta ihop och sen bita ihop. Mest troligt gör jag ett nytt försök med Sergej till Jouline. När hon löper nästa gång kan ingen veta men mest troligt blir det ju i oktober. Eftersom det blev såhär kommer ju Twiggy troligen hinna paras och valpa innan Jouline. Därför byter de kull-bokstav.
Vackra trevliga Sergej, måtte du få bli pappa här på kennel Engine!
Tre bilder på Jouline
Jouline är ju här nu så jag har passat på att bada, klippa och fota henne! Hon är så korrekt byggd och ärtig att leka med så hon friställer sig så här tjusigt 🙂 Jag har också mätt henne och hon är 37 cm hög. Färgen på henne är som ni ser lite tvetydlig. Hon är registrerad aprikos efter två aprikosa föräldrar, pappa på gränsen till röd. Hon har 5 mörka röda bröder och en lika ljus syster. Se E-kullen nedan.
Joulines mor och far.
För att förklara detta mycket förenklat kan jag berätta att det finns koder för hur färger blir till, ser ut, utvecklas och hur den nedärvs. Man pratar om grundpigment och huruvida det sträcker sig endast ut i huden, t.ex. nos, läppar eller om det fyller ända ut i hårspetsarna. Svart pigment är dominant gentemot brunt. Om generna släpper ut något av dessa pigment ända ut i pälsen, dvs helutsträckande, får vi en mörk pudel tex svart och brun. Begränsar generna pigmentet till huden blir pälsen ljus. Hur pass ljus den blir, styrs av en gen som, i kombination med en annan gen, ger aprikosa/röda hundar. Denna genuppsättningen i sin tur dominerar över en annan närliggande sådan som ger creme/vitt. Det blir kanske lite rörigt men hoppas att det går att förstå.
Ska jag dra en slutsats av detta så tror jag att Jouline har den där sistnämnda genkombinationen (som då rimligen borde ligga recessivt hos båda hennes föräldrar) Att hon själv i en kombination med en aprikos/röd hane kommer att få enbart aprikosa/röda valpar. ELLER aprikosa/röda valpar samt ett procentuellt mindre antal creme/vita valpar OM den aprikos/röda hanen hon paras med bär det recessiva anlaget för creme/vitt.
Skulle jag i stället para henne med en hane som är creme/vit skulle jag med största sannolikhet få enbart creme/vita valpar.
Sedan är det en intressant fråga huruvida det faktum att de flesta vita hundar har svarta hundar bakom sig (svart är dominant) skulle, eller inte skulle göra sig gällande i form av utklyven svart valp eftersom det finns många (nästan enbart) svarta hundar på Sams pappas sida, dvs bakom Joulines farfar.
Ett som är säkert är att det vore väldigt intressant att se båda kombinationerna!
Det finns de som hävdar att vi bör hålla färgerna ”rena” dvs bara para samma-samma. I grannländer finns t o m krav på dispens för att avla över färgerna. Samtidigt är en så bred avelsbas som möjligt att eftersträva. Jag har berättat det förr och säger det igen; avelsbasen för aprikos/rött är mycket liten, även för oss som verkligen försöker bredda och reser land och rike runt. Därför är jag inte alls främmande för idén att prova något helt nytt, något lite wild and crazy. Avelsbasen på vit mellan är nog om möjligt ännu mindre. Visst kan man para med svart; jag har gjort det och kommer att göra det igen. Men för mig som inte vurmar för svarta pudlar blir det en ganska lång omväg. Nä jag vill nog hålla mig på den ljusa sidan! 😉
Ett annat alternativ är att använda Dvärg. Det har jag också gjort och kommer att göra igen. Men det kan bli ganska knivigt att para upp storleken igen om man tappar allt för många centimetrar. Sedan är det inte allt för attraktivt att få de som är i gränslandet. Att inte kunna säga säkert huruvida valparna kommer att bli dvärg eller mellan innan de fötts och blivit ett gäng veckor gamla är väl inte heller ett favoritscenario för valpspekulanter.
Men missförstå mig rätt nu! Färgen är ju bara en förhållandevis liten och oviktig detalj i alla bitar jag har i åtanke då jag funderar över föräldradjur. I förhållande till tex hälsa och temperament är ju färgen tämligen sekundär. Det heter ju att ”En bra häst inte har någon färg!”. Kanske kan man säga att ”En bra Pudel inte har någon färg!”
Lämna en kommentar